Det stora äpplet

Central Park. Rockefeller Center. Times Square. Chrysler building. Madison Square Garden. Empire State building. Brooklyn bridge. Soho. Chinatown. Little Italy. Broadway. Shopping. Kaffe på Starbucks. Konst på Guggenheim och MoMA. Jazz på Blue Note. Gospel i Harlem.

Snart så...

Gimme gimme gimme

Gårdagens gig med kören gick över förväntan. Spänt och ljudtrassligt in i det sista, sedan släppte det och som vanligt är vi bäst när det gäller. Bra med folk i salongen och bra drag på kompbandet. Jag smilade så att käkarna gick ur led och fick komplimang (eller?) för att jag ständigt stod längst fram och att mina händer alltid hamnade framför de andras... :-) Hursom, det var en kul kväll och Björn och Bennys låtar är verkligen roliga att sjunga. Efteråt det sedvanliga antiklimax-et då det bara blir TOMT. Tur att vi har nästa gig 30 maj att se fram emot!

Grönt är skönt

Godast just nu: sockerärter.

I sallad. I gryta. Au naturelle.

Yummi.

Rekord

Hejja mig, jag har deklarerat.

Sist

Vi är ett antal mammor som hängt i hop i ett forum på nätet sedan vi var gravida. Alla barnen kom juni 05. Det har blivit syskon efter syskon, graviditet efter graviditet. De flesta helt enligt plan, någon t.o.m utan planering. Och nu - den sista - efter en tids kämpande.

Av alla dessa treåringar är det snart bara min son som inte har eller kommer att få något syskon. Och jag orkar inte längre kommentera inlägg om graviditetskrämpor, sömnbrist och tvåbarnschocker.

Jag packar in besvikelsen längst in i hjärtat och tiger.

DN eller inte DN, det är frågan

Jag prenumererar på DN. Det har jag gjort sedan jag blev ekonomiskt självförsörjande och det är jag nöjd med. Det ger mig en känsla av att hänga med och av att vara en Medveten Samhällsmedborgare. Att vara utan morgontidning skulle helt enkelt vara ett fattigdomsbevis, inte så mycket ekonomiskt som intellektuellt .

Nu är det bara det att jag inte hinner läsa den så ofta och framför allt inte så noga som jag skulle vilja. Många eftermiddagar kommer jag hem och upptäcker tidningen på köksbordet bredvid frukostthekoppen med ledarsidan uppslagen - längre än så kom jag inte den här morgonen (heller). På helgerna är det som regel något bättre. Men många turer till pappersinsamlingen blir det.

Det känns inte helbra. Inte för miljön. Och inte för det intellektuella kapitalet heller för den delen.

Men att läsa en morgontidning på kvällen går ju bara inte.

Gå upp en halvtimme tidigare varje morgon? Går febort.

Ta med tidningen till jobbet? Nej, där finns ju ingen tid över att läsa (jisses).

Åka kommunalt istället för att ta bilen till jobbet och läsa på bussen? Tja, kanske. Men det straffar sig när jag ska skynda mig hem och hämta på dagis.

Man kanske kan spara alla olästa tidingar och sedan göra en jättestor skulptur i papier maché (stavning?). Det skulle nog sonen tycka var kul...

Äsch. Jag får väl fortsätta att bära mina kassar till pappersinsamlingen och hoppas att det kommer en tid då det åter finns utrymme för DN i mitt liv.

Tandläkar-premiär

Hela helgen har vi övat på att gapa som ett lejon. I går var det nämligen dags för sonen att begå Folktandvårdsdebut.

Vi var där i god tid, så gossen hann både studera akvariet och leka av sig i väntrummet. Sedan fick vi gå in i undersökningsrummet och titta på alla spännande lampor, provsitta (halvligga) i stora stolen.

Sedan var det dags att visa hur stort han kunde gapa. Och som han gapade! :-) 20 fina tänder konstaterade tandläkaren.

Sedan förmanade hon om sötsaker ("bara på lördagar" lovade mamman), ingen välling på natten och så pratade vi om att det kanske är dags för katterna på Skansen att ta emot napparna snart. Sedan visade en sköterska hur man ska borsta tänderna på en kul konstig lösgom. Till sist var det presentutdelning med stickers, leksak samt en tandborste med ett litet hus (fodral).

Summa sumarum gick allt toppen och någon tandläkarskräck har vi ännu inte i sikte. Så bra.

Ett steg närmare The big apple

Nu har vi bokat hotell i N.Y. Det är helt sjukt vad dyrt det är! Visst, vi kunde skippat Manhattan och bott för halva priset på nån annan ö. Men är man i New York en gång i livet, då ska man baske mig bo på Manhattan. Punkt.

Dock har vi av flera personer blivit avrådda från turistfällorna runt Midtown/Times quare, så vi valde det här. "Sheraton" känns faktiskt helt ok att svara när nån frågar var vi ska bo! :-)

För övrigt är jag brydd över vad jag ska packa för garderob - är det varmt eller kallt? Och i så fall: vårvarmt eller rent av sommarvärme? Nåja, jag har ett par veckor på mig att spana i the weather reports.

Engla

Det blöder i mammahjärtat när jag läser om lilla Engla och när jag tänker på hur det måste kännas för hennes mamma. Vad är det för jävla vidrig människa som kan göra något sådant???? Varför???? Måtte han brinna i helvetet.

Julafton i april

Polly sålde ut grisungens avdankade leksaker och jag slog till. Vid en diskret lunch i centrala stan bytte sakerna ägare. D.v.s. det var Polly och jag och två proppfulla papperskassar med leksaker på ett överfullt Åhlénscafé. Ja, det var lite svettigt innan vi hittat nånstans att sitta. Men sedan blev det indisk kyckling, skvaller och som sagt - två kassar med leksaker som gjorde mig till rena jultomten här i eftermiddags. Sonen jublade för varje bil som fiskades upp ur kassens innandöme och när parkeringsgaraget monterats ihop var lyckan total. Han har lekt med dem hela kvällen. Den solklara favoriten "Hemglassbilen" som spelade den enerverande sången gång på gång på gång försvann dock mystiskt efter sisådär en halvtimme...

Nöjt kan jag dock konstatera att för en spottstyver fick jag både en happy unge och har gjort en insats för miljön. Recycling is da shit.

Kid on wheels

Sonen och pappan var ensamma i helgen. Mamman var på körhelg och vilade upp sig (nooot! :-).

Och de hade verkligen inte långtråkigt. Bland annat hade de träffat vänner och lekt på nya spännande lekplatser. Den suveräne pappan hade dessutom hörsammat sonens längtan efter en cykel - "blå" - och både scannat marknaden och sedan införskaffat både hoj och hjälm (blå även den såklart) till sonens oförställda lycka.

När mamman kom hem från körslaget var lillen som i extas och vägrade gå av cykeln. Hela eftermiddagen trampade han runt och när vi tillslut lyckats få in honom för att äta lite mat fick han bara i sig lite pasta, innan han sprintade ut i hallen och slet med hjälmen för att kunna sticka ut på ännu en runda.

Idag hade jag cykeln med när jag hämtade honom på dagis, med planen att cykla HEM. Tre timmar senare var vi fortfarande ute...

Visserligen är det stödhjul på cykeln, men det är otroligt vad snabbt han greppade grejen. Nu susar han i stort sett obehindrat i såväl uppförsbacke som 90-graderssvängar. Han är ju faktiskt inte ens tre! Men, som han själv säger: "Jag är stor kille".

Btw - konsert 26/4 med Björn & Benny-låtar. Don't miss it.

Vad är väl en bal på slottet?

I kväll skulle jag ha varit på Konserthuset och Guldäggsgalan. Mitt företag har nämligen tre nomineringar i olika kategorier, varav ett bidrag är mitt. Alltså, ett bidrag från min allra första kampanj som PL, det är lite stort.

Tyvärr sammanföll detta evenemang med att maken ska in med sin första offert på nya jobbet i morgon, och eftersom de inte är klara blev det kvällsjobb för hans del och återbud till galan för min.

Så istället för att mingla med champis sitter jag och tröstäter chips och surfar. Och är det inte lite ödets ironi att jag just fick sms från, i tur och ordning,
a) min chef
b) projektledaren på byrån
c) en kollega
som samtliga gratulerar till att jag/min kampanj fick silverägg (2:a plats) i sin kategori, samt att det var det enda pris firman fick.

Nåja, jag slipper ju vara bakis i morgon iallafall. Och vi har fått ytterligare incitament till att försöka hitta en barnvakt som bor närmre än 25 mil bort.

Jag knyter handen i fickan och mular ännu mer chirre.

Fröken Facit på nya äventyr

Det var firmafest igår. Och vilken fest, sen.

Temat var "Schlager" - kunde det passa bättre? Det började redan i bussen till festplatsen. Alla fick en liten goodiebag med diverse attiraljer, inkl piccoloflaska bubbel samt talong till Schlagerquizet. Det senare bestod av 10 kunskapsfrågor, skapligt lätta enligt mig, svåra enligt andra som messade och googlade friskt... :-)

Quizet avslutades med en utslagstävling där DJ:n spelade upp tio 2-sekunders snuttar - baklänges. Äntligen en tävling av lite kaliber! Behöver jag säga att jag satte allihopa? (okej, liiite rainmanvarning är det kanske...) Epitetet "Fröken Facit" kan jag leva med :-D

I dörren stod Babsan och tog emot och kindpussade alla. Under kvällen bjöds det storstilad underhållning av inga mindre än schlagerkören, Magnus Carlsson och Charlotte Perelli. Galet tryck i lokalen!

Kvällen avslutades med schlagerdisco deluxe. Jag gjorde min beskärda del på dansgolvet och hittade även en frände som precis som jag sjöng med i ALLA refränger, som tyckte att 86 var ett magiskt år och som även visste vad Karin Risberg gör idag. Respect, man!