Det nya livet
Scenario 1
Var på kurs i veckan. Småpratade som man gör med de främmande kurskamraterna i fikapausen. Fick fråga om jag har barn.
"Ja, en pojke".
Hur gammal är han?
"2,5".
Jaha, ska ni inte skaffa en till då?
"Önskar inget hellre men vi kan inte få fler barn för jag har opererat bort min livmoder och dessutom är det vår ensak".
Sade jag inte. Men tänkte. Och det sved inuti.
Scenario 2
Två vänner med barn i sonens ålder är på besök. En av mammorna är höggravid. Förklarade för sonen att det är en bebis i magen. "Jag ska få en lillebror" kungjorde den blivande storebrodern, varpå min ögonsten såklart säger "Jag vill också ha lillebror".
Vad svarar man?
"Ja men det kan nog bli lite svårt förstår du, kom hit så får du en bulle".
Antar att det inte är första gången den kommentaren kommer att dyka upp. Får hitta på ett bättre svar till nästa gång.
Var på kurs i veckan. Småpratade som man gör med de främmande kurskamraterna i fikapausen. Fick fråga om jag har barn.
"Ja, en pojke".
Hur gammal är han?
"2,5".
Jaha, ska ni inte skaffa en till då?
"Önskar inget hellre men vi kan inte få fler barn för jag har opererat bort min livmoder och dessutom är det vår ensak".
Sade jag inte. Men tänkte. Och det sved inuti.
Scenario 2
Två vänner med barn i sonens ålder är på besök. En av mammorna är höggravid. Förklarade för sonen att det är en bebis i magen. "Jag ska få en lillebror" kungjorde den blivande storebrodern, varpå min ögonsten såklart säger "Jag vill också ha lillebror".
Vad svarar man?
"Ja men det kan nog bli lite svårt förstår du, kom hit så får du en bulle".
Antar att det inte är första gången den kommentaren kommer att dyka upp. Får hitta på ett bättre svar till nästa gång.
posted by LaBello at 21:38
9 Kommentarer:
Jo, trist nog är det nog bara att försöka gilla läget.
Obetänksamma kommentarer är dessvärre en del av livet. Och ofta är de bara välmenande, men kan göra lika ont om man sitter på mer bakgrundsfakta än frågeställaren.
Eller så kan det emellanåt vara nyttigt för den som frågar att faktiskt få ett sånt svar som du tänkte. Så att h*n kanske lär sig något.
*Gaaaah* vad folk är idiotiska som lägger sig i sånt där! Jag förlorade en bebis i magen när min största flicka var två år och var sjukskriven ett tag efteråt. Mötte en av min mammas väninnor på stan som också sa: Dags för en till snart då? Precis som du vill jag bara skrika tillbaka något typ: "Jag försökte, men den är DÖD!" men istället log jag väl bara fånigt och sa: Ehhh... och hejdå.
Kram på dig - jag tänker på dig!
Du borde svarat som du tänkte! Varför inte liksom?
Men folk frågar ju inte för att vara närgångna, det är ju oftast bara en given fråga till en småbarnsmamma. Jag förstår att du tycker det är apajobbigt, så jag hade nog faktiskt med ett leende svarat precis som du tänkte.
En annan grej som faktiskt är lite udda är folk som VET att man är skild och singel men som ändå frågar om inte grisen borde få ett syskon! Meh!
Stor kram, vore najs att luncha nån dag om du har vägarna förbi!
Fast jag tror att ditt svar till ögonstenen var helt rätt...jag menar han vill väl mest kolla om han kan få samma oavsett vad det är (mer lördagsgodis, en egen häst eller som mina barn "vi vill också simma med delfiner i Thailand som "alla andra" på dagis") ...
Och sen skulle man väl kunna svara ärligt ibland också. Jag minns att jag frågade samma puckade fråga till Polly den där gången när vi käkade med Blink på nån italiensk restaurang. Kommer du ihåg? Och då höll de precis på att skiljas...jag bara "eh oj då" typ
Cecilia: Heheh, nej, det minns jag faktiskt inte, men så är det ju, hur skulle du kunna vetat det?
Men jag sa väl som det var, va?
"Nej det blir nog inga syskon, vi ligger nämligen i skilsmässa!" ;)
Ja precis! du svarade exakt så!
:-) Det var ett tag sen nu va?
Att folk aldrig slutar kommentera, det förvånar mig mest. Innan vi fick barn fick vi jämt kommentaren "ska ni inte skaffa barn snart". Som om det bara är att skaffa. När vi fått ett var det "nu är det väl dags för syskon". Och vet du, fast jag välsignats med två är det folk som säger "men en liten trea då". Skulle ALDRIG säga så till någon. Har en bror med fru som kämpat i tio år för att få sin lille son - lyckades till slut genom äggdonation. Som de fått stå ut med kommentarer av alla de slag genom åren. Som de lidit i det tysta. Och något syskon lär det aldrig bli, om de inte adopterar. Blir vansinnig på folk som inte tänker och önskar faktiskt att du snart blir stark och orkar säga precis som det är så de får svar på tal. Å andra sidan, varför ge sig in i en diskussion. Jag vet inte. Är bara en så oerhört känslig fråga för mig som du märker! Jag hoppas du kommer genom sorgen så småningom. Och kommer stark ur den!!!! Tänker på dig massor.
cecilia: Jo, det blir fem år till våren... Tiden rusar...
Man blir prutt-trött på alla som frågar. Och nej, man VILL INTE redogöra för varför det inte kommer att bli några barn. Däremot önskar jag allt som oftast folk åt pepparn när de frågar, frågar och tjatar om det (ja, alltså inombords önskar jag dem dit). Brrr....
Skicka en kommentar
<< Home