Ytterligheter
Dagarna går i ett slags långsam lunk där äta frukost, läsa DN och kolla mailen tar en förmiddag. Det många timmar att fördriva, mycket tid att tänka. Jag funderar över sådana skilda saker som varför det känns hårt under huden på ärret på vänster sida, hur det här med adoption egentligen fungerar och vilken slags braskamin som skulle passa bäst i vardagsrummet. Huller om buller med andra ord. Mer och mer tid ägnas åt vardagstrivialiteter. Jag tror det betyder att jag börjar pigga på mig. Det tror maken också. Det var allafall vad han sade igår när jag bad honom att dammsuga: "det märks att du börjar bli frisk, för nu börjar du bossa med mig igen". Hmmm. Ett sundhetstecken?
4 Kommentarer:
Jo, det tror jag att det är - ett sundhetstecken. Själv har jag en idé om att man inte kan/ska/bör grotta ner sig för mycket i livets jävlighet (fastän det gäller en själv och emellanåt är oöverstigligt). Inget blir bättre av det - minst av allt ens eget liv.
Du gör det bra! Jag skickar en avståndskram - känner du det?
Härligt att höra. Stora kramar!
Härliga friskhetstecken tycker jag!! Kram på'rej!!
Definitivt ett friskhetstecken att du börjar fundera runt både stort och smått! Hoppas att du läker fort nu! :)
Skicka en kommentar
<< Home