Sjungande storstryk
Idag har jag varit och sjungit med min nya sånggrupp. Vi är 6 pers - 2 sop, 2 alt, 1 tenor, 1 bas - som sjunger pop och schlager acapella. Lite "Real group"-stuk (har f.ö. ett par av deras arr på repertoaren, svårt men kuul.) Vi har träffats tre gånger och på den korta tiden har vi fått ihop nåt som kan bli otroligt bra. Häftigt!
Hemkommen från sjungningen var jag full av energi och tog mig an den e-n-o-r-m-a högen med stryktvätt. Min garderob består till stora delar av strykfritt, men där finns också ett gäng klänningar, kjolar och blusar som behöver slätas till. Till tonerna från Svenska Favoriter gick det galant och var t.o.m riktigt kul. Lilleman stod bredvid med sitt leksaks-styrkjärn och hjälpte till ("kan visst det" är orden som sägs ungefär 100 gånger om dagen just nu). I vår familj når vi inte alltid upp till det här med jämställdhet bland husållssysslorna *hrrrrm*, men sonen är intresserad av allt som har med köket att göra och jag gör vad jag kan för att understödja. Det ska böjas i tid...
Angående gårdagens spektakel levde det helt klart upp till förväntningarna. Perelli och Bengtzing tog sig välförtjänt till finalen, även om jag faktiskt var lite besviken på låtarna. De satte sig inte som en smäck, direkt. Personligen tyckte jag om Sibels låt (tror bestämt att jag blivit Ballad-Bello i år, har ju fortfrande Sanna Nielsen som absolut favorit), men vad är det hon GÖR med ögonen? Mysko. Nordmans hesa stämma och pekoral-texter däremot ger mig både eksem och mjäll. Måtte Androla knäcka dem i Andra chansen, så att jag slipper dem i Globen.
Hemkommen från sjungningen var jag full av energi och tog mig an den e-n-o-r-m-a högen med stryktvätt. Min garderob består till stora delar av strykfritt, men där finns också ett gäng klänningar, kjolar och blusar som behöver slätas till. Till tonerna från Svenska Favoriter gick det galant och var t.o.m riktigt kul. Lilleman stod bredvid med sitt leksaks-styrkjärn och hjälpte till ("kan visst det" är orden som sägs ungefär 100 gånger om dagen just nu). I vår familj når vi inte alltid upp till det här med jämställdhet bland husållssysslorna *hrrrrm*, men sonen är intresserad av allt som har med köket att göra och jag gör vad jag kan för att understödja. Det ska böjas i tid...
Angående gårdagens spektakel levde det helt klart upp till förväntningarna. Perelli och Bengtzing tog sig välförtjänt till finalen, även om jag faktiskt var lite besviken på låtarna. De satte sig inte som en smäck, direkt. Personligen tyckte jag om Sibels låt (tror bestämt att jag blivit Ballad-Bello i år, har ju fortfrande Sanna Nielsen som absolut favorit), men vad är det hon GÖR med ögonen? Mysko. Nordmans hesa stämma och pekoral-texter däremot ger mig både eksem och mjäll. Måtte Androla knäcka dem i Andra chansen, så att jag slipper dem i Globen.
posted by LaBello at 19:09
2 Kommentarer:
Jag undrade också vad Sibel gjorde med ögonen hela tiden. Hon liksom kisade 90% av tiden och såg bara jättekonstig ut. När hon väl öppnade ögonen så var hon ju söt. Men när hon kisar... Kanske var det lite ljust för ögonen.
Sen har jag också Sanna som favorit, och Nordman som antifavvo. Lite delad dock inför Androla. Vet inte riktigt vad jag tycker.
Skönt att läsa! En eloge till dig som genomskådat Nordmans kvasi-asatroende-pekoral. En rest från 90-talets hysteriska etno-våg då festivalen vimlade av liknande bidrag.
De misslyckades i den haussade comebacken 2005 och jag hoppas innerligt att de inte tar sig vidare i år heller...
Skicka en kommentar
<< Home