Septembertankar
Stearinljusen motar bort de första stråken av höst som börjat smyga sig på. Kyligt i huset - dags att dra på pannan igen. Tankar om ditt och datt fladdarar genom skallen.
Sonen har blivit en veritabel pratkvarn där munnen går i ett i ett. Han talar välartikulerat och med gott ordförråd, men allt blir inte helt rätt. Som idag när han önskade sig "bandyskott" till kycklingen...
Lillen har fått öroninflammation och det är en gigantisk kamp varje gång penicillinet ska ner. Måste dom göra det så himla ÄCKLIGT? Lockar med både det ena och det andra. Hör mig själv föräldrahurtigt säga "det smakar ingenting" samtidigt som näsan min växer som på Pinnochio. Till slut är det ändå "the hard way" som gäller.
Mitt nya GI-liv rullar på över förväntan. -3,6 kg på 2 v, fast jag vet att det är mest vätska i början. Träningskort har ännu inte inhandlats men jag är duktig på att promenera. Skälet till detta heter Ipod + ljudbok. Hittills har jag lyssnat igenom "Tjuvarnas marknad" av Jan Guillou och är nu inne på Kajsa Ingemarssons "Lyckans hjul". Sanslöst trevligt promenadsällskap måste jag säga.
Maten är det sannerligen inget fel på. Lyxiga råvaror som lax, oxfilé, chevre och parmaskinka. Bra för plånboken är det dock inte. Och shit vad jag bär hem sallad. Kruka efter kruka. Känns som att framtänderna börjat växa.
Till helgen vankas det bröllopsdag. Vi har ju tradition (jomen det är ju andra året i år, så då är det väl tradition) att överraska varandra vartannat år. Förra året var det jag som stod för aktiviteterna (besök på modelljärnvägens hus samt herrgårdsweekend), i år är det min tur att bli enleverad. Har försökt klämma ur maken vartåt det lutar men han är luttrad och svarar lika undanglidande som den mest hale politiker. Inte ens frågan om vad jag ska packa svarar han på. Hotar tillpåköpet med att HAN ska packa MIN väska, men det kan han glömma - är man fru KB (KontrollBehov) så är man. Spännande ska det bli hursomhelst.
Det där himla beskedet från KS har inte kommit ännu, men jag intalar mig att "inget besked = bra besked".
Jobbet har varit överhysteriskt intensivt ett par veckor, ja ända sedan jag kom tillbaka från semestern faktiskt, men nu blir det något lugnare ett tag innan det drar igång igen. Har fått snälla och positiva kommentarer via mail och muntligt, så nåt gör man väl rätt ändå. Imorrn ska jag tex på bjudlunch på ett för mig nytt ställe som heter Zink Grill. Nån som vart där och vet vad man ska satsa på?
Nä, fortfarande kyligt. Ska nog tända en brasa. Braskaminen är bästa investeringen i huset alla kategorier. Sade jag föresten att vi börjat prata om att kanske, möjligen, eventuellt flytta? Om vi bara kunde enas om vart... "Parterna står långt från varandra i förhandlingarna". Under tiden bostadsknarkar jag på Hemnet och drömmer om kåkar i en prisklass långt över den realistiska. Det är iaf gratis.
Sonen har blivit en veritabel pratkvarn där munnen går i ett i ett. Han talar välartikulerat och med gott ordförråd, men allt blir inte helt rätt. Som idag när han önskade sig "bandyskott" till kycklingen...
Lillen har fått öroninflammation och det är en gigantisk kamp varje gång penicillinet ska ner. Måste dom göra det så himla ÄCKLIGT? Lockar med både det ena och det andra. Hör mig själv föräldrahurtigt säga "det smakar ingenting" samtidigt som näsan min växer som på Pinnochio. Till slut är det ändå "the hard way" som gäller.
Mitt nya GI-liv rullar på över förväntan. -3,6 kg på 2 v, fast jag vet att det är mest vätska i början. Träningskort har ännu inte inhandlats men jag är duktig på att promenera. Skälet till detta heter Ipod + ljudbok. Hittills har jag lyssnat igenom "Tjuvarnas marknad" av Jan Guillou och är nu inne på Kajsa Ingemarssons "Lyckans hjul". Sanslöst trevligt promenadsällskap måste jag säga.
Maten är det sannerligen inget fel på. Lyxiga råvaror som lax, oxfilé, chevre och parmaskinka. Bra för plånboken är det dock inte. Och shit vad jag bär hem sallad. Kruka efter kruka. Känns som att framtänderna börjat växa.
Till helgen vankas det bröllopsdag. Vi har ju tradition (jomen det är ju andra året i år, så då är det väl tradition) att överraska varandra vartannat år. Förra året var det jag som stod för aktiviteterna (besök på modelljärnvägens hus samt herrgårdsweekend), i år är det min tur att bli enleverad. Har försökt klämma ur maken vartåt det lutar men han är luttrad och svarar lika undanglidande som den mest hale politiker. Inte ens frågan om vad jag ska packa svarar han på. Hotar tillpåköpet med att HAN ska packa MIN väska, men det kan han glömma - är man fru KB (KontrollBehov) så är man. Spännande ska det bli hursomhelst.
Det där himla beskedet från KS har inte kommit ännu, men jag intalar mig att "inget besked = bra besked".
Jobbet har varit överhysteriskt intensivt ett par veckor, ja ända sedan jag kom tillbaka från semestern faktiskt, men nu blir det något lugnare ett tag innan det drar igång igen. Har fått snälla och positiva kommentarer via mail och muntligt, så nåt gör man väl rätt ändå. Imorrn ska jag tex på bjudlunch på ett för mig nytt ställe som heter Zink Grill. Nån som vart där och vet vad man ska satsa på?
Nä, fortfarande kyligt. Ska nog tända en brasa. Braskaminen är bästa investeringen i huset alla kategorier. Sade jag föresten att vi börjat prata om att kanske, möjligen, eventuellt flytta? Om vi bara kunde enas om vart... "Parterna står långt från varandra i förhandlingarna". Under tiden bostadsknarkar jag på Hemnet och drömmer om kåkar i en prisklass långt över den realistiska. Det är iaf gratis.
posted by LaBello at 19:25
3 Kommentarer:
Usch - jobbigt med öroninflammation. Penicillin är INTE gott. Lillkillen går att tvinga i med lite "våld". Storkillen kräks upp det med flit igen. Enda möjligheten var att byta till annat sort. Med bredare spektrum som slår ut mer och som kan göra honom mer resistent mot penicillin. Men vad gör man? Så mycket som de kan uppfinna idag, kan ingen uppfinna ett Kåvepenin som inte smakar illa????
Hoppas han snart kryar på sig. Vi har klarat 3,5 vecka på dagis utan sjukdom. Det är rekord!!! :)
Jag blev så uppgivet frustrerad när grisen var i treårsåldern och öroninflammationerna kom på löpande band, så jag mailade Astra (tror det är Astra som gör kåvepenin) och utgöt mig ångest över att behöva med våld tvinga i sonen medicinen, och kunde de inte åtminstone ha kåvepenin i stolpillerform? Jag fick ett jättetrevligt svar från produktchefen där hon svarade att de VISST hade jobbat jättemycket med smaken, men att det var svårt att komma runt det problemet. Det var dessutom för starkt för att ha det i supp-form, det var inte bra för tarmen.
Det löste inte mina problem, men det var ändå trevligt med hennes vänliga brev.
Ett till inlägg i penicillintråden, Stortomten fick med nöd och näppe i sig sina piller på detta vis: krossade och utrörda i filmjölk med MYCKET strösocker i. Kan ju funka för er med, man vet aldrig! Kram!
Skicka en kommentar
<< Home