Egoboost

Dagens roligaste samtal har just utspelat sig. (Jo, klockan är bara 13 nu men bättre än så här kan det inte bli.) (Och jo, jag arbetar, men ni har väl hört talas om lunchrast?)

Bakgrund 1:
Vi kommer att behöva hjälp med att sätta upp den svindyra (men jättesnygga) stavmosaiken. Helst i nästa vecka. Pressade av andra uppdrag har vi inte hunnit leta efter hantverkare förrän nu. Att med både kort varsel och mitt i industrisemestern hitta en ledig plattsättare låter förvisso som ett kamikazeuppdrag, men helt klart värt ett försök.

Bakgrund 2:
För några år sedan (kanske 4, kanske 5) fick jag hjälp att måla om i min förra lägenhet. Telefonnumret till denna målare (som vi kan kalla Anders, eftersom han heter det) har jag kvar på en liten post it. Mitt i flyttröran ska jag alltså hitta denna 5 år gamla lapp.

Roligt 1: jag gick raka vägen fram till lådan och plockade fram den. *imponerad av mig själv*

Roligt 2:
Följande lilla konverstation som då utspelade sig:
"Hej jag heter LaBello och skulle vilja ha hjälp med att kakla ett kök. Visst är du Målar-Anders?"
"Ja det är jag. Hur har du fått mitt nummer?"
"Jo, du var hemma i min förra lägenhet och målade lite".
"Hmm... var det du som bodde högst upp i det där höga huset? Där köket låg till vänster när man kom in?"
"Ja, just det!"
"Ja det kommer jag ihåg. Det var ju du som var så himla snygg! Vi snackade om det efteråt jag och kollegan, att du var en sån pudding."

...

Tyvärr kan han inte åta sig jobbet. Men han gav mig numret till två kollegor. Och körde sedan fel, av pur iver.

Ha ha ha. Jag garvar fortfarande!